Mvh Elina Sandin, Birsta City

* Sveriges Radio p4 Gävle ringde mig nyss och intervjuade mig i direktsändning om min brons plats i SM.

* Webtv
Lite om min talang
Lär dig trolla

* SVT
Nyheterna i SVT

* Gävle Dagblad
SM-brons för Tobias Chilli

* Arbetarbladet
Trea i trolleri-SM

Att skapa en låt kan ta flera dagar eller månader, så bara tanken att skapa en låt live är extrem och särskilt när han samtidigt som han ska skapa låten ska han även kolla på mina rörelser och göra ljuden efter mig så det passar in i mitt nummer. Låten han skapade kommer jag att behålla och fortsätta använda i framtida uppträdanden.

Det började redan som barn, jag var en glad och vild unge, det gick nog inte en enda dag utan att jag klättrade, inte bara på stolar utan på möbler, garderober, ja vart jag än kunde. Jag har en otroligt härlig mamma som aldrig stoppade mig från att göra dessa farliga saker, tvärt om stöttade hon mig i detta. Istället för att säga åt mig att sluta klättra så satt hon på mig en hjälm så ifall det skulle hända något så kunde jag inte skada mig allvarligt. Sedan klättrade jag på som vanligt.

Min mamma visste att jag inte var som ett vanligt barn, och det var inte bara det att jag älskade och var bra på att klättra och slå volter, utan det handlade även om negativa saker som att läsa och skriva. Hon såg direkt att jag aldrig skulle klara av skolan men ändå började jag där. Som hon visste så var jag inte alls på samma nivå som de andra i min klass och det slutade med att jag fick gå om klassen en gång till. Jag har läs och skrivsvårigheter och har haft det otroligt kämpigt i skolan. I grundskolan gick jag i en vanlig klass, men i den klassen var jag bara med i vissa ämnen, alla läs och skrivämnen fick jag sitta i ett litet hus bredvid skolan med speciallärare som satt bredvid mig hela tiden och försökte lära mig så gott jag kunde. Under min skolgång har jag haft ett flertal olika special, lärare och även talpedagog, och har även testat privatskola för att få en mindre klass så att de kundef skulle kunna fokusera mer på mig. Jag har alltid vart en glad och pigg person men skolan var riktigt jobbigt. Dom värsta minnena jag har från skolan är när jag såg på lärarnas ansikte att jag borde ha förstått det här för länge sedan, när de förklarat samma sak på alla sätt de kunde komma på och jag ändå inte förstod, samtidigt som jag visste att det här är på en nivå som vem som helst klarar av. Eftersom jag har dåligt minne så kommer jag inte ihåg mycket av min skolgång, men det är ett speciellt tillfälle jag troligtvis aldrig kommer att glömma. En av mina speciallärare försökte förklara att det inte spelar någon roll om man skriver 1,50kr eller 1,5000000000kr det är ändå lika mycket pengar oavsett hur många nollor man har bakom. Efter att hon har försökt förklara detta för mig hela lektionen sa hon tillslut ”Spela dum eller förstår du inte det här på riktigt?”.

Det som händer när jag har en bok framför mig och försöker tänka är att min hjärna står helt stilla, den vill inte räkna ut talet och jag försöker övertala mig själv att räkna talet men det går inte, och när det väl går så vet jag inte hur jag ska räkna även fast jag har fått förklarat för mig precis hur jag ska göra. Eller om det är en text, jag kan läsa texten och det kan vara en helt vanlig mening, men jag förstår inte vad jag läser. T.ex om jag läser ”Hon tog sina vantar och la dom på elementet, då kom hennes pappa och stoppade henne”. Jag kan läsa samma text 5 gånger men det jag läser åker bara rakt ut i liften, jag förstår inte att hennes pappa kommer, att hon har vantar osv utan det är som tomma ord jag läser. Detta gör att jag aldrig har tyckt om att läsa böcker, det har aldrig vart intressant eftersom jag läser och läser men inte något av det jag läser fastnar i min hjärna utan det enda som händer är att jag läser en massa ord och meningar. Som tur är så hade jag alltid min mamma på min sida, oavsett vad det var så stöttade hon mig och på något sätt så lyckades hon alltid få det så som hon ville ha det. Skolan var som sagt jobbigt och speciellt skrivämnena, istället för att jag ska sitta halva skoldagen med att försöka räkna och skriva utan att jag kommer någon vart, så tänkte vi att om jag gör något annat emellan så kan jag lättare fokusera när jag väl sitter där, och vad passar då inte bättre än att jag rör på mig och gör det jag verkligen är bra på. Hon såg då till att jag fick byta ut några skrivämnen mot gymnastik, då fick jag göra det jag är bra på och det har jag mycket nytta av i mitt arbete idag.

När det väl var dags för gymnasium så sökte jag till cirkusskolan, för att komma in där så måste man först göra ett intagningsprov, och det är riktigt tufft. 3st som gjorde intagningsprovet spydde och hela dagen gick åt till att göra armhävningar, klättra hinder och visa sina akrobatiska kunskaper, de flesta som sökte hade gått cirkusskolor innan och de kunde både det ena och det andra. De räknade hur många armhävningar man klarade och skrev upp det på en lapp, lika så stups, man skulle klättra rep med endast armar osv. Man skulle även visa upp ett färdigt nummer inför allihopa, detta gjorde även jag och när jag träffar folk i min klass och gamla lärare så pratar dom fortfarande om hur unikt och bra mitt nummer var. Jag hade nämligen under flera år självlärt mig volter och akrobatik, och eftersom jag är självlärd så hade jag och har än idag en så udda stil att det inte tidigare har setts. Jag gjorde konstiga trick och gymnastiska saker som inte liknande något av hur de andra gjorde, och det var på en mycket högre nivå. När jag började lära mig volter så kraschade jag självklart, i vanliga fall när man lär sig volter så har man någon mer person som hjälper till och passar och ser till att man kommer runt och inte slår sig. Jag lärde mig på egen hand och under tiden jag lärde mig så landade jag på båda mage och rygg och nacke gång på gång, jag hade heller inga madrasser utan övade på vanligt golv.

Jag lärde mig att landa på mage, rygg och nacke utan att slå mig. Jag hittade min teknik att dämpa fallen så att jag varken skadade mig eller gjorde illa mig. Idag har jag som tur är lärt mig att göra riktiga volter, men publikens favoritvolter är just när jag gör halva volter och kraschar på mage eller rygg. Detta har jag aldrig sett någon annan vågat göra och det är pga att jag är självlärd, våghalsig och älskade att göra gymnastik utan att jag egentligen hade varken kollat eller träffat gymnaster innan.

Jag klarade intagningsprovet på Gävle cirkus gymnasium utan problem och kände att detta cirkusliv är precis min talang, det är det här jag ska hålla på med. Men även fast jag hade en sådan talang i cirkus så kom jag inte in i cirkusgymnasiet, varför inte? Jo för mina betyg i svenska, matte och engelska osv var för låga.

Jag hamnade istället i en särskola på hantverksprogrammet som jag inte alls var intresserad av, min mamma ringde då upp cirkus skolan och rektorn i särskolan och hade stora diskussioner, hon ville få mig att ha alla ämnen i särskolan men samtidigt gå i cirkus gymnasiumets cirkusklass när de hade sina lektioner. Att gå i 2 olika skolor med betyg och i 2 olika linjer i en blandning av en riktig gymnasium och en särskola var någonting som absolut inte gick att genomföra och det skulle bryta mot allt sa särskolans rektor, det var inte ens värt att fundera över. I vanliga fall hade man nog tyckte att det var synd och sedan inte gjort något åt saken, men min mamma är inte sån. Hon ringde, diskuterade, ordnade möten, ringde igen och kämpade för att jag skulle få gå på cirkuslektionerna fast jag i alla andra ämnen skulle vara på särskolan. Tillslut gick det igenom, min mamma vann och jag fick börja på cirkus gymnasiet när de hade lektion där. Jag hamnade i den perfekta klassen där jag passade in, de behövde någon att kasta runt och eftersom jag var lättast och ändå van vid volter så fick jag vara provkanin, de fick använda mig att kasta i volter, jag fick vara den som visade hur man skulle göra och jag lärde mig hur mycket som helst. Jag var inte bara där på lektionerna utan nästan varje kväll efter skolan cyklade jag till cirkus, vi fick nämligen vara där på kvällarna och öva. I slutet av ettan hade vi en stor föreställning, jag gick då på kryckor av en skada som jag fick på cirkus, det fick man lite då och då. Men jag hade övat in ett nummer och jag hade bestämt mig för att visa upp den även fast jag bara hade en fot. Jag körde igenom hela mitt cirkusnummer på en enda fot,  att på en fot stå, hoppa göra en volt och sedan landa på samma fot igen var en utan alla grejer jag fick öva in inför avslutningen. Vad lärde jag mig av att inte sätta mig och kolla på de andra? Idag har jag utvecklat en helt unik volt där man endast använder en fot, aldrig tidigare har jag sett någon annan göra den och jag får riktigt härliga reaktioner när jag gör den.

I årskurs 2 skadade jag även axeln, den hoppade ur led 6 gånger och det slutade med att jag fick gå igenom en lång operation. Läketiden var på ca 1 år och detta pågick under min livs bästa tid i cirkusen. Under en period var jag inte i skolan alls och jag fick panik, jag tiden gick och det var ju den tiden jag skulle öva in allt inför min framtid som artist. Eftersom jag var tvungen att ta det så pass lugnt så kom jag fram till att det jag kan börja med utan att slänga omkring med armar och ben är ju trolleri. Jag hade aldrig trollat tidigare men jag tog läkeperioden som min tid att lära mig. Jag minns att jag var på sjukhuset efter operationen och visade trolleri trick för de andra patienterna som låg bredvid mig. Jag övade trolleri ca 5 timmar om dagen, vart jag än tog vägen hade jag alltid med mig trolleri prylar, kortlekar som jag satt och övade med.  Jag kände dock att det var svårt att lära sig trick utan att veta var man ska börja, jag hade inga kontakter med andra trollkarlar eller någonting sånt. Jag sökte runt på internet och försökte hitta någon bra hemsida men det fanns ingen, det jag då gjorde är någonting som jag aldrig glömmer. Jag startade en egen trolleri hemsida, nu kan jag ingenting om hur man bygger hemsidor så det första jag fick göra var att hitta någon som kunde.  I dag är det Sveriges största trolleri hemsida, den har en butik på ca 1500 produkter med en butiksägare som sköter butiken. Sveriges aktivaste trolleri forum, chatt,  lär dig trolla avdelning där man kan lära sig en rad olika nybörjartrick, gästböcker och mycket mer. I forumet har vi 4st moderatorer som ser till att medlemmarna sköter sig och att allt sker som det ska och vi har en webbmaster som har byggt upp hela sidan. Allt drivs av trollkarlar och det är ca över 10.000 trollkarlar som är medlem i sidan idag.  Mycket tid går åt till att driva hemsidan, men det är även här jag har lärt mig så pass mycket. Så fort jag har någon fråga så har jag mängder med trollkarlar som kan svara, sidan har även hjälpt tusentalstrollkarlar som har frågor och funderingar, och den hjälper och är aktiv varje dag. Allt detta utan att jag visste någonting om hur man gör hemsidor och jag var då helt nybörjare i trolleri, men jag såg vad som fattades i trollerivärlden och satsade och lyckades.

Efter några månader började jag titta in hos cirkusgymnasiumet igen, jag fick inte ta upp handen eller på något sätt använda den, men jag saknade ju cirkus och jongleringen och allt. Jag tog då ett rep och band fast min arm så att jag inte av misstag kunna kunna ta upp armen, sedan jonglerade jag som vanligt fast med en hand, jag gjorde volter och var med på både det ena och det andra. När läketiden var över insåg jag att detta är en av de bästa sakerna som har hänt mig, att jag gjorde illa min axel. Nu kunde jag även trolla och jag fortsatte övandet flera timmar om dagen med mina trolleri trick även fast jag kunde vara på cirkus igen.

Under min uppväxt har du nu läst om mina volter och udda akrobatiska konster, jonglering & trolleri. Allt använder jag idag när jag reser runt Sverige och uppträder, i mina uppträdanden blandar jag dessa grenar och detta gör mig unik, det händer hela tiden någonting nytt och jag gör allt på ett udda sätt. Jongleringen har jag även utvecklat till ledjonglering, det innebär att man släcker ner lamporna i taket, jag har då istället lampor i jonglerings bollarna och jonglerar då med lysande bollar i mörkret. Jag har även låtit en musiker göra musiken till mina nummer, speciella låtar som låter i samma rörelser som jag jonglerar, stannar jag stannar musiken, kör jag konstigt blir musiken konstig osv, allt för att få det så unikt som möjligt.

Tyvärr så har mitt handikapp ställt till med en hel del för mig. Det är inte bara det att jag har svårt i skolan i skrivämnen, jag glömmer även saker otroligt fort. Jag minns nästan ingenting ifrån min barndom, säger någon något till mig så har jag glömt bort det lika fort. Allt som jag behöver minnas måste jag skriva upp på lappar, ska jag ut så finns det för det mesta någon lapp i skon där det stor t.ex glöm inte att gå ut med hunden först. Ringer telefon och jag inte är hemma så ber jag ofta dom att ringa upp igen när jag är hemma, eftersom de troligtvis vill någonting som jag inte kommer att komma ihåg. Detta gör att det är svårt för mig att förbereda mina nummer, det spelar ingen roll hur mycket jag övar om jag ändå glömmer bort att ta med mig rekvisitan. Jag har löst problemet genom att inför varje uppträdande jag har, så uppträder jag en gång i mitt trolleri rum. På det sättet märker jag under uppträdandet allt som jag ska använda och kan därför inte glömma något. Fast jag ska aldrig säga aldrig, på något sätt glömmer man ofta något, men å+skådarna är alltid otroligt nörja efteråt oavsett om jag skulle glömma något trick fördelen med att kunna mycket är att man lätt kan fylla i med någonting annat, och även anpassa sig om man ser att någonting inte skulle fungera.

Att skicka sms eller mail är också någonting som jag skickar till mig själv för att påminna mig om olika saker, jag har även olika system, t.ex lägger jag huvudkudden vid fötterna så märker jag på en gång när jag ska gå och lägga mig att kudden inte är där den ska. Det betyder alltid att jag inte ska glömma bort att sätta på väckarklockan, Sedan har jag alltid samma ställe för nycklar plånbok och mobil, det ställer är i mina skor så att när jag ska iväg så kan jag omöjligt glömma att ta med mig det.

Jag är istället extra bra på att lära mig saker med kroppen, och jag tror att det är så att om man är jätte dålig på en sak, så är man extra bra på någonting annat. Tyvärr finns det inga möjligheter för mig att kunna utbilda mig till någonting och sedan få jobb inom det. Men det spelar ingen roll, idag lever jag på att resa runt och uppträda och det är det här som är mitt jobb. Jag har min egen firma där min underbara tjej sköter bokföringen och pappersarbetet, jag reser runt Sverige och uppträder och underhåller och tack vare min axelskada så är trolleri en stor del av vad jag gör.

Mitt handikapp, mina skador och allt jobbigt jag vart med om, har jag lyckas vänt till någonting positivt och unikt. Ibland när jag har det lite kämpigt så tänker jag därför att detta leder till någonting bra, någonting jag just nu inte vet om men jag kommer att förstå det senare i livet.